ljusmanschett av buxbom och rosmarin

Nästan alla blommor här i pytteträdgården har börjat tröttna nu. Men buxbomsklotet från Ikea trivs bra och är riktigt lurvigt. Jag och fialottan här hemma knåpar ihop ljusmanschetter av buxbom och lite rosmarin.

Vanlig ståltråd virad till ringar (rent estetiskt skulle man nog ha en mörkare ståltråd, men äh, det är inte så noga). Och sedan små kvistar buxbom som vi lindar runt med mjukare grön blomstertråd.

Jag tänkte om man blandar upp med lite rosmarin så blir det inte så "julaktig" känsla, annars är ju buxbom ganska likt lingonris. Fattas bara lite röda snören kanske :-)

Mjaa, lite julkänsla ändå kanske. Helt säkert är de fullständigt brandfarliga också. Men roligt att pyssla är det!

Oo vad snälla ni är som skriver så rara kommentarer om örtsaltet, tack så jättemycket alla goa vänner! Jag tänkte göra en omgång till med lite annan komposition, det var faktiskt superkul.

Annars då? Jag är lite hängig idag, näsan rinner och huvudet bultar (är det skolstartsbacillerna eller?). På jobbet körde jag på som vanligt i 180 knyck (bara med oändliga mängder pappersnäsdukar), men nu är jag rätt mör. Det får bli en kopp te till, och sen marsch i säng.

Sduviga godnatthälsningar från

Susanne
*snörvel*

eget örtsalt

Jag tänkte testa något nytt med all min basilika. En hel del har jag redan fryst (värsta husmorsvibbarna ju, när man fryser in sin skörd på sensommaren...). Tusen tack för kryddbevaringstipsen hörni!

Jag hittade ett recept på hemmagjort örtsalt, det låter roligt. Och det är enkelt!

Man tar kryddor man har hemma, och det är inte så noga att plocka bort alla små stjälkar - jag tog den blå basilikan, timjan, oregano och liiite rosmarin - kör det i mixer med vitlöksklyftor (jag tog två) och ett par rejäla nävar vanligt salt. Man kan säkert variera i oändlighet.

Så får det torka utbrett på bakplåtspapper, i typ två dygn. Jag rörde runt lite då och då.

Sen kom ju det roligaste, att pyssla till örtsaltburken :-)
En syltburk duger fint. Jag dolde texten på locket med omslagspapper från House Doctor som jag hade hemma.

Och så en klipp-å-klistrad etikett.

Det var jätteroligt, och gott! Jag har testat att göra salladsdressing, med örtsaltet, olivolja, peppar och balsamvinäger. Och tänk en knäckemacka med keso, goda små tomater och ens egna örtsalt, det tror jag blir toppen också.

Update: kika in hos fina bloggen Lilla Kolonistugan, för tips om eget örtsmör! Mmm..
Vi hörs snart igen. En stor kram på er govänner!

Susanne

för långsam på loppisen.

På Gotland fick jag med familjen på loppis på en bygdegård. Vilken lycka!
Där fanns ett gäng gamla fönster. Ååå. Ett sånt ville jag ha. (Vissa saker Behöver. Man. Verkligen. Ha.)
Herrn i huset menade att det nog inte skulle gå in i bilen. Hmm.

När vi hade gått ett varv till (och jag inte hittat NÅNTING annat på hela loppisen som jag Verkligen. Behövde. Ha.) tänkte vi att fönstret kanske, kanske kunde få plats i bilen ändå, trots allt semesterbagage. Vi gick bort till fönstren igen och såg ut ett som var fint.
Just då kom det fram en karl som hade köpt ALLIHOP!! VA??

Arrgghhh, vad irriterande. Jag som inte fyndat något alls. På den enda gotlandsloppisen på hela sommaren.

Man och barn gick mot bilen och jag såg mig desperat omkring. Förbaskat också.

Men sen tänkte jag att man kan ju alltid försöka. Så jag klev bort till den lycklige fönsterägaren (från Småland) och frågade om inte jag kunde få köpa ett fönster av honom?
Och det gick bra!
Han till och med gick och växlade pengar hos loppispersonalen. 50 kronor fick jag ge. Strunt samma att han säkert hade köpt sex-sju stycken för en hundralapp (han ville inte säga vad han betalat, ha ha). Jag ville ju inte ha mer än ett ändå.

(Fönstret står där i bakgrunden, syns det?)

Det fick plats i bilen! Och vet ni, jag fick köpa precis det fönstret jag hade sett ut innan, det finaste av alla. Tjohooo!

Varmaste augustikramen
Susanne

(När jag kånkade bort det till bilen kom jag på precis vad man kan ha ett fint gammalt fönster till, det ska bli ett vitrinskåp förstås. När som helst ska jag börja bygga alltså. Typ väldigt snart.)

Trappan är klar!

Trappstegen i ek är äntligen på plats, de är väldigt sköna att gå barfota på. Lite akrylfog fattas på några ställen, men annars är det faktiskt klart - hurraaa! Och det är ju en rätt rejäl skillnad från hur det såg ut när vi flyttade in får man säga:



Åhhh vad jag har svårt för furu - som på bilden ovan, jag kan inte förklara det men man vill liksom bara kasta sig över det med en pensel och färg med en gång.

Så här har blomlådorna sett  ut i sommar, jag köpte små budgetplantor i juni och det har blommat så fint.

Den blå basilikan var nästan favoriten, den satsar jag på nästa år också. Nu klurar jag på hur jag bäst ska spara lite av "skörden", om det är bäst att torka eller frysa härligheten... har ni några bra tips godingar?

Idag är vi lite sega här hemma allihopa efter ett jätteroligt släktkalas igår, vi hade knytis med prat och skratt, god mat, sånguppträdanden till gitarr och piano, och rykande hett dansgolv i kusinernas vardagsrum :-)
Så nu känns det rätt bra med en regnig dag, filtar i soffan och lite lördagsgottis tror jag.

En stor och varm kram!
Susanne

kampen mot furun går vidare i trappan

I trappan upp till övervåningen har vi kunnat njuta av en uuunderbar matta i äkta plast. Under den finns ännu en  matta, en charmig nålfiltsmatta i original från tidigt åttiotal. Mmmmmm.

Fast nu är den där plastmattan ett minne blott - tjohoo!! Så här tjusig visade sig nålfiltsmattan vara under:

Ja, nu händer det grejor! Vangstyckena i gulnad furu målar jag vita (men jag vet inte hur många lager färg det blir till slut...). Här är det bara grundat ett lager snickerigrund. 

Och i vardagsrummet står de här rackarna i ett hörn och väntar på att komma på plats, snickaren ska hjälpa oss. Nya trappsteg i ek. Å gode tid, vad det ska bli skönt.

Det blir nog toppen tror jag. Det här är en sådan där grej som vi har velat fixa ända sedan vi flyttade in för sex år sedan, då blir det ju extra roligt när det äntligen blir av.

Hur är läget med er annars govänner? Denna veckan verkar alla här i Stockholm ha börjat jobba igen, i alla fall om man spanar in vägarna på morgonkvisten... riktigt härliga morgonköer. (Varför heter det rusningstrafik egentligen, det går ju jättesakta.)

Kram kram
Susanne

Jag är ledsen älskling

...men din gamla Ikea-spegel kommer inte att se likadan ut när du kommer hem.
Puss puss!

hi hi :-)
Kram från
furuhataren

Mitt lilla Gotland

Ja-happ, då har man börjat jobba igen dårå.
Men ååhhh, jag vill ha många varma lediga sommardagar till innan hösten kommer. Vi får göra det bästa av helgerna framöver, eller hur?

Vi hade det så himmelens bra på Gotland för ett par veckor sen. 

Vi var i Ronehamn och åt lunch på kanonmysiga pensionatet Gula Hönan. Både maten och personalen var toppen, och stämningen hemtrevlig och gammeldags.
 

En kvällspromenad längs vägen där vi bodde.

En liten och en stor, hand i hand. Gotlandsharmoni.

Och så creperiet i Hablingbo förstås, där man kan äta crepes eller galettes i lagården, spela ett parti boule utanför och sedan köpa Åsa Lindströms fina (men guuud så dyra) keramikmuggar i en liten butik.

Jag köpte en. På kredit.

Ja, så nu vill jag flytta till Gotland igen, som varje år vid den här tiden. :-)
Men det är väl inte riktigt lika charmigt i november tänker jag (fast jag skulle gärna åka dit och kolla då).
Kram på er govänner, vi hörs snart igen!
Susanne

sommarfina armbandet

Hej på er mina sommarblommor,

här är det coola armbandet jag vann i utlottningen hos finfina bloggen Hallon och Blåbär - tack snälla rara C, jag gillar det jättemycket! Det har använts många gånger i sommar.

Vi har haft så himla sköna semesterdagar här, på Gotland och på Västkusten (som är bästkusten). Jag är snart tillbaka med bildbevis :-)
Kram så länge!
Susanne
♥